top of page

Ristningar på Marö

På en berghäll nära Marö hamn finns två ristningar. Den äldsta är från 1561 då den blivande kung Johan III besökte Marö. Den andra är från 1721, den sista sommaren under det stora nordiska kriget då Sveriges flotta tillsammans med en engelsk flotta låg för ankar vid Marö och Kapellskär.


Hertig Johans vapen 1561

Under hertig Johans resa 1561 i samband med Erik XIV:s kröning, blev hans fartyg liggande i Marös hamn, kanske i väntan på vind. Johan var son till Gustav Vasa och bror till Erik.


Johan var vid denna tid hertig i delar av Finland och överbefälhavare över hela Finland. Han blev sedan kung Johan III av Sverige 1569–1592, efter att ha tillskansat sig kungamakten genom att hösten 1568 fängsla sin bror Erik XIV.


Ristning med Hertig Johans vapen från 1561. Foto: K A Grandin, Stockholms län museum, Alf Nordströms samling (1965)


Bildmotiv i Hertig Johans vapen

Hertig Johans vapensköld omfattar bland annat vapenbilder för Norra Finland, Södra Finland, samt förstås Vasaättens vapen. Skölden är indelad i fem fält, och om man tittar noga kan man se de olika motiven i hällristningen:

Hertig Johans vapen i ett manuskript från 1561
Övre vänstra fältet

Tre kronor


Övre högra fältet

Folkungalejonet, ett upprest krönt lejon ställt över tre ginbalksvis (diagonalt från heraldiskt vänster) gående strömmar.


Nedre vänstra fältet

Björn med draget svärd mellan ramarna – den representerar Norra Finland och Kumegårds län. Fältet är delat i en övre och nedre del. Den övre delen har två sjuuddiga stjärnor, en på var sida om björnen.


Högra nedre fältet

Tornerhjälm med krona. Bakom hjälmen är två korslagda lansar som har tvåtungade korsflaggor – de representerar Södra Finland, Rasborgs län och Åland.


Mitten

Som hjärtsköld finns Vasaättens vapensköld med Vasakärven, en knippe med ris eller grenar.



Ristning med Claes Sparres vapen

1721 fick Marö ytterligare en ristning. Då knackades Claes Sparres vapen in på hällen intill Hertig Johans vapen. Claes Sparre var svensk överamiral och ledde den svenska örlogsflottan. Flottan låg för ankar utanför Marö tillsammans med den engelske amiralen John Norris. Hällristningen är ett minne från Sparres och Norris besök. Texten omger släkten Sparres krönta vapensköld vars bild består av ett uppochnervänt V.


Ristning med Sparres vapen från 1721. Foto: K A Grandin, Stockholms län museum, Alf Nordströms samling (1965)


Texten handlar om den stora flotta som låg förankrad utanför ön. Den lyder fritt översatt från latin:

"En flotta omfattande 30 skepp tillhörande Sverige och Storbritannien under befäl av rådsherren och överamiralen greve Sparre och den engelske amiralen John Norris låg för ankar här tillsammans med mindre galärer år 1721".


Flottan bestod av över 30 krigsskepp som hörde till Svea rike och Storbritannien. Trots att den svenska flottan förenade sig med en engelsk linjeskeppsflotta under amiral John Norris hade man inte förhindrat rysshärjningarna. Sparre sägs ha varit mera sjöman än administratör, och det kan ha bidragit till den svenska flottans alltmer bristfälliga skick i slutet av det Stora nordiska kriget.


Sommaren 1721 då Sparre och Norris låg vid Marö, härjade ryssarna åter längs Norrlandskusten, och fred med Ryssland slöts först i augusti samma år. Men John Norris lyckades dra sig undan innan det blev någon konfrontation. Sverige trodde sig ha en allians med Storbritannien för att försvara sig mot Ryssland. Men Norris uppgift visade sig snarare vara att försvara brittisk handel från ryska attacker, och Storbritannien hade inget intresse av att Sverige skulle fortsätta vara en stormakt.


Medan flottan låg förankrad vid Kapellskär, passade amiral John Norris slupar på att skanna av området i skärgården. I hemlighet mätte de djup och ritade kartor utan tillstånd från svenska myndigheter. När Norris kom hem till England efter flera år i Östersjön, hade han mått och ritningar som låg till grund för kartor över svenska farvatten som han lät trycka 1728, bland annat A Draught on the Passage from Stockholm to Suderarmen.

Senaste inlägg

Visa alla

Commentaires


bottom of page